Vävda sånger

Vävda sånger är en programlinje curerad av Edi Muka i dialog med Karin Bähler Lavér, Emily Fahlén och Asrin Haidari. Den dyker upp i biennalens olika utställningar såväl som på offentliga platser i Norrbotten. Vävda sånger väcker frågor om något så konkret som jorden vi vandrar på och hur vi lever våra liv på den. Jorden som på en gång härbärgerar en profan och en magisk symbolik, en materialiserad grund både för helighet, liv och död, rakt under våra fötter. På olika sätt ger sig projektet i kast med att upphäva en västerländsk logik där det magiska perspektivet separerats från det vardagliga livets nivå. Det vänder örat mot jorden och lyssnar till de muller, trauman och sånger som därigenom väcks till liv. På Välkommaskolan i Malmberget sammankopplas denna linje med ett lokalt landskap och en rämnande jord som följer av gruvindustrins verkningar. Skolan har redan evakuerats och kommer strax efter utställningens slut att rivas. I det före detta fängelset Vita Duvan i Luleå får vi delta i en sonisk installation om sångens sammanbindande kraft kopplat till den kvinnohistoria som platsen inrymmer. På Luleå konsthall möter vi historien om en enigmatisk trollkarl och hans förmultnade trollerifabrik, vilken jorden just nu håller på att uppsluka, i Jokkmokks utkant. På Luleå tekniska högskola och vid den storslagna Storforsen tar vi del av skulpturala former gjorda av näver som spränger ur marken och dess inneboende berättelser. Mot biennalens slut presenteras ett koreografiskt verk där jorden lovsjungs i en vild sammandrabbande ritual av kroppar, växter och vätskor.

Videotur: Vävda sånger

Filmning och klippning: Thomas Hämén.