LB°24 — Medverkande
Neda Saeedi (f. 1987 Teheran) är konstnär verksam i Berlin.
En massiv vägg blockerar besökarens rörelse och riktning. På dess betongyta projiceras en film på en flock får som vadar genom en damm, obönhörligt sugs de ner under vattenytan och försvinner ner i djupet. Neda Saeedis Garden of Eden Moving; A Petrified Tribe behandlar den moderna historiens skeenden i relation till folkgruppen bakhtiaris, och hur deras nomadiska kultur och levnadsvillkor drastiskt förändrades då den iranska staten bestämde att inrymma dem innanför Shooshtar-e Noes murar. Staden konstruerades runt en sockerfabriks industri och i anslutning till den planterades en damm och ett sockerrörsfält. Här skulle människor från närliggande platser och nomader i regionen arbeta. Stadens uppkomst var ett led i Mohammad Reza Pahlavis, shahen av Iran, moderniseringsreform, känd under namnet ”den vita revolutionen” (1963). Reformen omfattade industrialiseringen av landet samtidigt som det var ett försök att ”civilisera” den nomadiska gruppen, som annars var i ständig rörelse oberoende av statliga institutioner. Levnadsmönster och sociala strukturer hade tidigare avgjorts av boskapen – fåren. Djuren vilka tillhandahöll mat, livgivande mjölk, men också material för kläder och föremål. Sockerrörsfabriken har de senaste decennierna lett till att giftiga rester läckt ut, vilket resulterat i att Irans viktigaste våtmarker nu blivit mer lik en ödemark. Ökenspridning, utrotning av arter och frekventa sandstormar är några av påföljderna.
Saeedi skulpterar i symbolladdade material. Kontroll, boskapens betydelse och sockrets dubbla natur är centrala i verket och berör lika delar miljöförstöring och ekologi som den kontrollerande arkitekturens form. Figurerna i kanderat socker för tankarna till sötmans tilldragande effekt, men också dess betydelse i relation till skövling och kolonialism. Ur en högtalare ljuder en personlig saga om minnet av det nomadiska livets cykler: ”Our travels entailed all aspects of life: beginning with the cold, ending with the warm and back again. For us, migration was life. Reproduction. Movement was survival. No beginning, nor an end. Our life had no past, no present, neither a future. Migration was space-time continuum. Migration was us. Movement was us.”
Neda Saeedi (f. 1987 Teheran) är konstnär verksam i Berlin.
Tack till KKV Luleå och Resurscentrum för konst Norrbotten.
Verk
Garden of Eden moving; Petrified tribe, 2018
Nyproducerat verk
Plats
Luleå konsthall
17.11.2018–17.2.2018