Jenny Nordmark

Visas på Havremagasinet, Boden

←

→

SPRÄNGSTEN, 2024
1000 järnpellets, papperspåsar, magnet, roterande mekanik, kontaktmikrofon, stereoljud. Varierande storlek beroende på installation.

SPRÄNGSTEN är en installation av 1000 järnpellets, små kulor som är en del av förädlingsprocessen från brytning av järnmalm till de sista stegen i stålproduktion. Dessa järnpellets kommer från världens största underjordsgruva för järnmalmsbrytning i Kiruna som drivs av det statligt ägda bolaget LKAB som producerar miljoner metriska ton av järnpellets per år. Järnpelletsen i installationen har samlats in av konstnären från LKABs besöksgruva där besökare kan delta i guidade turer och där över 20.000 besökare årligen tillåts att ta med sig järnpellets som souvenirer.

Närvaron av dessa järnpellets på Havremagsinet i Boden relaterar till deras färdväg mot att förädlas till stål. Vissa delar av järnmalmen som bryts i gruvan transporteras till Narvik, andra passerar Boden på sin väg mot Luleå. Boden är en central plats för framtida fossilfri stålproduktion med bolaget H2 Green Steel som planerar att inleda storskalig produktion under 2026. Trots att denna ansats är en viktig svensk del av det som kallas för grön omställning, kämpar Boden med finansiella utmaningar med anledning av omfattande investeringar som skapar ett underskott i den kommunala ekonomin. Underskott som enligt SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) kan komma att vara fram till 2030. Samtidigt som H2 Green Steel hävdar att de kommer att bedriva en miljömässigt hållbar verksamhet, importeras miljoner ton järnmalm från Kanada och Brasilien istället för att använda material från pågående järnmalmsbrytning i Norrbotten.

Järnpelletsen som visas i utställningen rör sig oförutsägbart i relation till de magnetiska krafter som finns under den vita horisontella ytan där de placerats. Magnetismen hos pelletsen kommer från Magnetit, ett mineral med magnetiska egenskaper som det finns rikligt av i Norrbottens järnmalmsfyndigheter. Järnpelletsen skapar med tiden knappt märkbara linjer och spår på den vita ytan, som tillsammans med att rörelserna åtföljs av ett förstärkt ljud bildar ett tidsbaserat och sensoriskt lager av denna teckning som fortsätter att utvecklas under utställningsperioden. De oberäkneliga rörelser av järnpellets i verket blir en antydan om den orimliga globala förflyttningen av miljontals ton av järnmalm som transporteras över omfattande områden, pådrivet av ekonomiska krafter.

Ett vinkelrätt rutnät sammansatt av en samling papperspåsar, vissa handstämplade med siffrorna 1-1000, täcker de omgivande väggarna. Vid biennalens slut erbjuds besökare att ta med sig en järnpellets i en numrerad påse. Genom denna handling inleds nya färdvägar för järnpelletsen då de avviker från magnetiska krafter och istället följer individuella rutter. Dessa vägar blir en symbol för en kollektiv medverkan och handlingskraft som enskilda riktningar kan besitta och dess potential att utmana och splittra större system, samtidigt som de är inblandade i utformningen av de områden och liv som dessa system styr.

SPRÄNGSTEN är en del av en serie verk genom vilka sammankopplingen mellan den byggda och naturliga miljön utforskas tillsammans med specifika material, som exempelvis avfall från gruvindustrin i Sverige och globalt.

SPRÄNGSTEN med stöd av

Grafisk form: Research and Development
Foto: Jenny Nordmark

Visas i Kiruna

←

→

FOLKMAKT, 2024
12 dörrar från Kirunas tidigare stadshus Igloo, prefabricerade konstruktionsstängsel element, kontakthögtalare, inspelat tal genom impulssvar från den tidigare centralhallen i Igloo, akrylfärg. Varierande storlek beroende på installation.

FOLKMAKT är en platsspecifik installation utformad för Kirunas nya stadshustorg och inkluderar 12 dörrar som sparats från Kirunas tidigare stadshus som revs 2019. Som ett historiskt lokalt landmärke ritat av arkitekten Artur Von Schmalensee och invigt 1963 var Kirunas tidigare stadshus, Igloo ofta omnämnt som Kirunas vardagsrum. Stadshusets dörrar är symboliska som tröskeln mellan maktens rum och den centrala hallen som var öppen för alla medborgare. Dörrarna förtydligade arkitektens ambitioner att etablera en direkt anknytning mellan medborgarna och personerna i maktpositioner. Stadshusets centralhall fylldes av utställningar, fester, evenemang och strejker som den viktiga svenska gruvstrejken 1969-1970 som banade väg för LAS, en lag som reglerar de anställdas förutsättningar i Sverige. 2001 blev Igloo kulturminnesmärkt men revs trots detta och en studie som visade på möjligheterna att nedmontera och återuppbygga delar av huset, med anledning av den pågående stadsomvandlingen.

Verket installeras intill Kirunas nya stadshus Kristallen, ritat av Henning Larsen Arkitekter och invigdes 2018. Som en referens till den historiska byggnaden Igloo, har klocktornet, ytterdörrarnas originalhandtag och utvalda material och byggnadsdelar flyttats med till Kristallen. Dörrarna i verket FOLKMAKT har placerats intill klocktornet i en kvadratisk form som påminner om centralhallen i det gamla stadshuset och stabiliserats med hjälp av prefabricerade element som vanligtvis återfinns på byggplatser runtom Kiruna.

Konstnären adderar ett lager till installationen genom att på ena sidan av dörrarna från det gamla stadshuset måla olika ytterdörrar inspirerad av trompe l'œil tekniker och dekorativ målning som vanligtvis används inom scenografi. Handlingen att måla dörrarna utomhus under tiden för utställningen blir ett sätt att bjuda in till samtal med förbipasserande. Under Luleåbiennalens öppning och avslutningsevent bjuds medborgare in till att samlas och ge uttryck för sina åsikter kring skeenden, utmaningar och möjligheter som finns i Kiruna. Dessa skildringar spelas in för att spelas upp i Kristallens entré under utställningsperioden genom att använda en av dörrarna från Igloo som en högtalare och inkludera medborgarnas röster i det nya stadshuset.

Lyssna till inspelningen av Jenny Nordmark, Karin Stöckel and Jari Söyrinki från invigningen av FOLKMAKT här.

Jenny Nordmark har studerat fri konst på Kungliga konsthögskolan och HDK-Valand – Högskolan för konst och design, scenkonst vid Stockholms konstnärliga högskola samt arkitektur vid Chalmers tekniska högskola. Under sitt arbete med Jönköpings kommun initierade Nordmark 2023 den ideella föreningen Rädda konsten (2023–) som bland annat planerar en båtaktion på Vättern under sommaren 2024. Tidigare utställningar inkluderar ett regionalt konstprojekt med Konstmuseet i Norr, SE (2021), medverkan i en grupputställning på den svenska paviljongen på Venedigbiennalen, IT (2018) och en utställning på Kungl. Akademien för de fria konsterna, SE (2015).

Med stöd av

Europeiska unionen
Jordbruksverket
Leader Tornedalen 2030
LKAB
Kiruna kommun

Händelsernas Centrum

Delar av konstnärens medverkan i biennalen presenteras genom Händelsernas Centrum: ett projekt som skapar konstupplevelser vilka bidrar med konkreta exempel på hur kultur och konst påverkar våra livsmiljöer, upplevelser av platser och vårt mående i pågående och nära förestående förändringar. Händelsernas Centrum medfinansieras av Europeiska unionen och genomförs med stöd av Jordbruksverket, Leader Tornedalen 2030, LKAB och Kiruna kommun.

←

→