LB°20 Konstnärer

ARKIV

Architecture of Aroha

Architecture of Aroha, 2023. Installationsvy från Konsthallen Kulturens Hus, Luleå. Luleåbiennalen 2024. Foto: LKP

Architecture of Aroha är ett samarbetsprojekt som undersöker praktiker hos urfolk i Aotearoa Nya Zeeland och i Sápmi.

Architecture of Aroha är ett samarbete mellan Berit Kristine Guvsám (1986, Sápmi Norge), Gunvor Guttorm (1958, Sápmi Norge), Iŋgos-Máhte Iŋgá, Inga Ravna Eira (1948, Sápmi Norge), Jasmine Te Hira (1990, Aotearoa Nya Zeeland), Tanya Reihana White (1965, Aotearoa Nya Zeeland), curerat av Zoe Black (1985, Aotearoa Nya Zeeland). I Architecture of Aroha utvecklas en dialog mellan två kulturellt betydelsefulla objekt: wahakura och gietkka, traditionellt utformade bärvaggor från de maoriska respektive samiska samhällena. Inom dessa ursprungsgrupper är skapandet av bärvaggan och dess materialitet mer än ett hantverk; det är ett sätt att ta del av förfäders kunskaper om kärlek, omsorg och en världssyn som för samman naturen, markerna, skaparna, familjerna och förfäderna.

Visas på Konsthallen Kulturens Hus, Luleå

Architecture of Aroha, 2023
Trä, nyzeeländskt lin, djurskinn, ull, växtdelar, video.

Wahakura är en traditionell bärvagga från te ao Māori, världsåskådningen hos ursprungsbefolkningen i Aotearoa på Nya Zeeland, som vävs av harakeke – en växt med långa, svärdlika blad, liknande lin. Gietkka är den traditionella bärvaggan hos urfolket samerna från Sápmi, området som sträcker sig över norra Norge, Sverige och Finland samt delar av Ryssland. Bärvaggan är tillverkad av naturliga material, med en stomme huggen ur en trästam som sedan täckts med skinn, företrädesvis från ren, och därefter dekorerats för att återge familjetillhörighet och kunskap överförd genom flera generationer.

Architecture of Aroha är en installation bestående av två gietkka och två wahakura som visas tillsammans med en videoinstallation som skildrar tillverkningsprocessen av de traditionella bärvaggorna. Utställningsrummet är tänkt som en trygg och inbjudande mötesplats där utövare från samiska och maoriska urfolk för vidare kunskaper de burit med sig genom generationer. En serie workshops och samtal genomförs av maoriska och samiska kunskapsbärare under biennalens avslutande veckor för att lära genom skapandet.

Videoverk skapade av

  • Wahakura film av Emily Parr

  • Gietkka film av Karl-Oskar Gustafsson

Architecture of Aroha utgörs av

Berit Kristine Guvsám (f. 1986, Steinkjer, Norge) är en duodjár (slöjdare inom samiskt hantverk) som växte upp i Steinkjer men som även har kopplingar till Divtasvuodna i området Lule Sámi. Guvsám har en master i duodje från Samiska högskolan och inom duodje arbetar hon med mjuka material såsom textilier och läder. Grunden i hennes praktik är duodje från Lule Sámi.

Gunvor Guttorm (f. 1958, Karasjok, Norge), professor i duodji (samisk konst och hantverk, traditionell konst, konsthantverk) på Sámi allaskuvla/Samiska högskolan, Guovdageaidnu, NO. Hon har undervisat duodji både teoretiskt och praktiskt på grund- och forskarnivå på Samiska högskolan och har skrivit flera vetenskapliga artiklar kring hur traditionell kunskap för samisk konst och hantverk anpassas till en modern livsstil.

Iŋgos-Máhte Iŋgá, Inga Ravna Eira (f. 1948, Karasjok, Norge) är författare, lärare och översättare, baserad i Karasjok, NO. Hon skriver lyrik, noveller och barnböcker på nordsamiska. Tillsammans med andra konstnärer har hon jobbat med performanceföreställningar och har framfört självskrivna dikter i musikpoesiföreställningen Čuollogeađgi (The Silhouette Stone).

Jasmine Te Hira (f. 1990, Aotearoa Nya Zeeland) är en konstnär, konstpedagog och samordnare för samhällspartnerskap. Te Hira har format en praktik som betonar koncept som är förknippade med tid, minne och uppfattningsförmåga inom gränserna för objekt, video och konstruerat rum.

Tanya Reihana White (f. 1965, Aotearoa Nya Zeeland) är en kairaranga (vävare) baserad i Tāmaki Makaurau Auckland och är ättling till stammarna Ngāti Whātua, Ngāti Hineāmaru och Ngāti Maniapoto. Som utövare i många år, har hennes fokus legat på integration av hälsa och välbefinnande mellan människor och mark. Whites masterexamen undersökte mokopuna (barnbarnets) välbefinnande genom helande metoder och tikanga (sätt att vara och göra) utifrån raranga wahakura (vävda trygga sängar för nyfödda barn). Hennes nuvarande roll är baserad på Te Whare Wānanga o Wairaka som Kaitiaki Taiao.

Zoe Black (f. 1985, Aotearoa Nya Zeeland) är curator och biträdande direktör på Objectspace i Tāmaki Makaurau Auckland, NZ. Hennes curatoriella praktik har fokuserat på samhällsutveckling och förespråkande för kritiskt underrepresenterade hantverks- och objektkonstformer.

Tack till

Karl-Oskar Gustafsson
Manaia Kolio
Emily Parr
Nikau Reihana-Wallis
Mikael Pirak
Ove Stødle

Med stöd från

Nordisk Kulturfond: Globus Opstart
IASPIS
Objectspace
Norwegian Crafts
Sámi allaskuvla / Sámi University of Applied Sciences.