LB°18 — Konstnärer
ARKIVSusanna Jablonski (f. 1985) är konstnär född och verksam i Stockholm.
Havremagasinet
Long Time Listener, First Time Caller, 2020
Glas, gips, sand, fossila stenar, fjädrar, trä, video, rumsresonatorer med flera material
Historien och arvet efter Tyskmagasinen, två före detta godsmagasin, i Karlsvik utanför Luleå, genljuder i Susanna Jablonskis installation. Byggnaderna, som användes av den Tyska armén under Andra världskriget, stod fram tills nyligen som tysta vittnen över Sveriges inblandning i kriget och som fysisk motsägelse till Sveriges förmodade neutralitet. År 2016, vid årsdagen för den så kallade Midsommarkrisen, brändes byggnaderna till grunden. Från den nu övergivna tomten som branden lämnat efter sig har Jablonski samlat glasskärvor, förkolnat trä och smulten metall. Vad händer när denna laddade typ av minnesmärke helt går upp i rök? Var tar narrativet som rymdes inom magasinens väggar vägen? Jablonskis installation förmår oss att se Havremagasinet, en konsthall i vad som tidigare var ett spannmålsmagasin tillhörande den svenska militären, och Tyskmagasinen som syskon-strukturer vilka båda huserar minnen och historier som är invecklade i ett större militärt och geopolitiskt komplex. I sin installation återupplivar hon historier, ljud och spår från kriget, medan hon på samma gång genererar ny potential hos dessa platser.
Central för presentationen är de två skulpturala kropparna Long Time Listener och First Time Caller. De två skulpturerna som liknar möbelöverdrag eller scenridåer smälter trots sin monumentalitet in i gallerirummet. I skulpturernas urgröpta baksidor bär små hyllor upp objekt från platsen där elden rasade och Tyskmagasinen brändes till grunden - reliker som sammansmälter det blottade med det dolda. Från taket i utställningen hänger glasobjekt vars former hämtats ur Marc Chagalls (en återkommande referens i Jablonskis arbeten) målning Le Grand Cirque (1956). Chagalls allegoriska målning ger uttryck för det underbaras plötsliga invasion i vardagslivets rytm. Detaljer ur målningen – instrument och fyrfingrade händer – svävar över oss likt transparenta drömbilder av en plats som också funnits. Rummet, dess material och historia spelas av ett antal platsspecifika instrument, konstruerade tillsammans med musikern och samarbetspartnern William Rickman. I denna rumsliga komposition slås klanger an av det som varit och det som ska bli, som vore Havremagasinet hemsökt av sig självt.
Susanna Jablonskis skulpturpar Shagal och Dov är förfrämligade kroppar, till formen inspirerade av hästens bröstkorg, -den ena bar, den andra täckt i fjädrar- gestaltade genom korgflätning, lera och textil. Tillsammans talar skulpturerna om strukturerande av de anatomier som håller kroppar, och historier, fixerade. Marc Chagall återfinns här genom sitt Judiska födelsenamn: Moishe Shagal. Dov, å sin sida, var ett av Susannas farfars hebreiska namn, vilket han slutade använda efter att han anlänt som förintelseöverlevare i Sverige. Shagal och Dov materialiserar ett pendlande mellan personliga minnen, familjehistoria och vidare historiska narrativ. I anslutning till paret finner vi tre tunna glasbehållare som både bär och är formade av fossiliserad korall. Fossilerna spelar en avgörande roll för installationen genom sitt förkroppsligande av historiska avtryck från både fysiska kroppar såväl som dessa kroppars omgivningar.
Tack till Luleå Makerspace samt Sthlm Glas
Galleri Syster
Flights, 2015~2020
Keramik, vatten, marmor, ekträ, getingbo, papperslera med flera material
Susanna Jablonskis praktik skulle kunna beskrivas som ett utforskande av var gränserna går för vad olika sorters kroppar kan bära eller kan bli tillsammans. En marmorskiva balanserar mot tunna fötter i papperslera, ett getingbo vilar i en kudde av linnetyg, små objekt i sten och keramik leviterar från galleriets väggar; föremål och material som är monumentala i all sin vardaglighet. Verken som ingår på Galleri Syster talar om transformation och förgänglighet. De placerar oss på tröskeln till ett rum där en spänning uppstått mellan det gäckande och ogripbara och det som är högst närvarande och förnimbart. Det vilar något sublimt i dessa objekt, som kanske inte så mycket visar världen för oss som får oss att se.
Luleå konsthall
Susanna Jablonski & Cara Tolmie
Listening Curtain, 2019
Ull, sammet, nylon
Det stora tyget fungerar som mjuk och följsam arkitektur som kan skapa ett avgränsat rum för lyssnande på olika typer av platser. På den mörka sammeten är två tolkningar av pelare fastsydda samt revbenet från en av de äldsta kvinnliga urtidsmänniskorna – kallad Dinkinesh men i västvärlden känd som Lucy, namngiven efter Beatles låt Lucy in the Sky With Diamonds.
Susanna Jablonski (f. 1985) är konstnär född och verksam i Stockholm.
Verk
Long Time Listener, First Time Caller, 2020
Glas, gips, sand, fossila stenar, fjädrar, trä, video, rumsresonatorer med flera material
Plats
Havremagasinet, Boden
21.11–14.2
Verk
Flights, 2015–2020
Keramik, vatten, marmor, ekträ, getingbo, papperslera med flera material
Plats
Galleri Syster, Luleå
21.11–14.2
Verk
Listening Curtain, 2019
Ull, sammet, nylon
Plats
Luleå konsthall
21.11–14.2